Skrev denne på svensk, håper det er OK å poste det her og at det er læsbart.

En studie i kärlek. Sexualitet, homofili og polförvandling

Sexualitet.

Sexualitet och dets förvandling är et stort ämne. Ett av ämnerna innom sexualiteten är om homosexualitet och dets plats i den sexuella polförvandlingen. Det för till frågan var på vägen man kan förvänta sig påträffa homosexualitet i utvecklingsförloppet.

Det är många frågor. Är homosexualitet et naturligt utvecklingssteg eller är det en avsporing? Martinus är tydlig med svaret: det är et naturligt steg i utvecklingen. Inte bara bevarar han frågan, men han gör det utförligt och övertygande. Det lämnar ingen tvivl. Normal homosexualitet et naturligt utvecklingssteg.

Om man så ser på hur homosexualitet uppfattas innom vissa Martinus kretsar, kan man få inntryck av at homosexualitet är nästa steg i sexualitetens utveckling för jordmänniskan. Samtidigt är nästa steg at man kommer förbi den ulyckliga äktskapets sone som vi befinner oss i. Och många av dagens homosexualla önsker inn i äkteskapets sone gennom giftamål och adoption. Hur går det ihop? Har Martinus svaret?

Vi kan konstatera att det inte ändast är en juridisk begrunnelse för detta önskan hos homofila, att det inte ändast handlar om att bli juridisk likställd hetrosexuella äkteskapet. Det är begrundat med en dyp önskan att bilda familj, att ha en auktoriserad kopling mellan parterna och att kunna adoptera barn.

Hur passar så detta inn i Martinus analyser? Är det en konflikt här mellan lämnadet av äkteskapets sone som et utvecklingssteg, och homosexualitet som et utvecklingssteg?

Jag har tagit fatt på en liten resa genom analyserna i LB4 och inviterar dig med på denna upptäcktsfärd.

Polfunktionerna.

Låt oss först se vilken funktion dessa två polerna har. Det är tre funktioner som utmärker sig.

Den ena funktion är till för att väsenet kan uthärda sin färd genom djurrikets mörker. Genom sexualiteten, den högsta eld, får väsenet ibland uppleva den guddomliga världen och får en kulminerande behangsupplevelse som gör att livet kan uthärdas. Denna funktion kan förekomma mellan väsen av samma kön eller av motsatt kön.

Den andra funktion hittar vi i LB4 1124. Et maskulint väsen kan på egen hand genomleva varje maskulin upplevelse och tilfredsställa varje maskulin längtan i sin spiralkretslopp. Men den feminina delen kan man man inte få tilfredsställd. Därför behöver han någon av motsatt kön för att få tilfredsställd de feminina längtan som finns. Den enpoliga kvinnan längtar efter mannens skydd og styrka. Den enpoliga mannen behöver kvinnans omsorg och mjukhet. Därmed kompletterar dessa enpoliga personer varandra. Det er den sexuella polens andra funktion.

Den tredje funktionen är att polkonstellationerna är med på att skapa mörket. "Dette mørke betinges således..." (LB4 1129). Därmed kan man se att mörkeperioden (spiralkretsloppens vinterperiod) kulminerar när väsenet lämnar sitt kosmiska medvetande och avslutas med den stora födsel, vid geninträden till kosmiskt medvetande. Mörkeperiodens varighet är djurrikets epok (Symbol 17).

Äkta kärlek.

Kärlek til det motsatta kön är inte äkta kärlek. Det är inte kärlek i renkultur. LB4 1125.

Moderkärlek är inte heller äkta kärlek. Den är självisk i den betydning at den endast skyddar det egna avkom, om nödvändigt på bekostnad av andra. LB4 1126.

Enligt Bibeln och enligt Martinus är nästakärleken uppfyllandet av livets lag. Det är en sympati som är av en så vidsträckande omfattning att den omfattar alla levande väsen. LB4 1128.

Inte nog med det. Det vi i vår kultur uppfattar som äkta kärlek, mellan mann och kvinna, är egentligen dets motsats. Martinus förklarar att denna "kärlek" är orsaken till alt mörke och alt ondt i världen. Et drygt påstående! Men innom ramen av kosmologien ser man at det är tilfället. För denna familjorienterade kärlek ges inte till alla; och den kan ges på bekostnad av utanförstående. LB4 1129.

Familieskapet med Forsynet är äkta kärlek, då den är utan någon som helst form for favorisering. LB4 1130. Forsynet har inga favoritter.

I samma stycke listar Martinus upp en del ägenskaper till denna äkta kärlek:
- Evig
- Arbetande guldkopi av världsaltet
- Ingen favorisering
- Fyller väsenet med salighet - den högsta fryd
- Altomfattande
- Utan jalousi
- Utan misunnelse eller hat
- Utan krav på att bli älskad tilbaks

Därmed har Martinus lagt till några ägenskaper till de berömda orden från Paulus i 1. Kor 13: Kärleken är tålig och mild. Kärleken avundas icke, kärleken förhäver sig icke, den uppblåses icke. Den skickar sig icke ohöviskt, den söker icke sitt, den förtörnas icke, den hyser icke agg för en oförrätts skull. Den gläder sig icke över orättfärdigheten, men har sin glädje i sanningen. Den fördrager allting, den tror allting, den hoppas allting, den uthärdar allting. Kärleken förgår aldrig.

Paulus har fångat många goda elementer, och att kärleken är evig. Det viktigaste som Martinus lägger till är att äkta kärlek inte favoriserar någon. Som solen skinner på goda och onda, så skinner den äkta kärleken på alla. Goda, onda, vacka, fula, släkt eller inte släkt, eget kön eller motsatt kön. Jesus förespeglade redan detta ideal men Paulus avrundade det lite neråt så det blev et uppnåeligt ideal för människorna i andra testamentets epok.

Vi ser då den stora linjen från det första testaments kärlek: äkta make/avkom/mat till andra testaments kärlek som får nya elementer som tålighet, mildhet, ödmjukhet, sanning. Og tredje testamentets kärlek: älska alla. Ingen favorisering.

Därmed har vi redan besvarat en viktig fråga. Är homosexualitet en mellanstation eller sluttstation i den sexuella polförvandlingen? Eftersom det är en favorisering av sitt eget kön, är det en mellanstation.

Utvecklingen.

Målet är at älska sin nästa som sig själv. Vår nästa är alla levande väsen som är innanför vårt manifestationsområde, uavsett slektskap eller blodsband. Liknelsen om den barmhjärtiga samaritan är et exempel: han hjalp av medkänsla, inte på grund av familieband. LB4 1132

Kan vi då inte bara bestämma oss för att älska alla? Nej, säger Martinus, kärlek är ingen viljesakt. Det behövs en organisk utveckling, som medför följande steg: begär -> användning -> nytande -> tilfredsställelse. Denna nya organiska struktur som är under utveckling förutsätter användning. LB4 1133.

Denna organiska struktur som växer fram är et resultat av en utvecklad jämvikt mellan väsenets två sexualla poler: den feminina och den maskulina. Då upphör begreppen hankön och hunkön att existera, och kvar finns endast "samkön" eller "gemensamhetskön". Nästan har blivit det nya kön. Den organiska struktur är helt förvandlat i väsenet. Man har sympati för nästan och antipati för - ingen.

Kärlek är i absolutt mening: sexuell behagsförnimmelse. LB4 1136

Som resultat av denna utvecklingen växer det frem en ny utlösningsform: smekningsutlösningen. Dessa kroppsdelar växer i känslighet: läppar, händer, kind. Hos det enpolade väsen var behagsförnimmelsen koncentrerad till könsorganerna. Hos det sexuelt dubbeltpoliga väsen blir hela kroppen en stor erogen zon. LB4 1137, 1139

Vi ser denna utvecklingen i samhället i dag. Påhittigheten är stor innom det sexuella området. Jämt fler erogena zoner hittas, det vill säga att dessa nya erogena zoner utvecklas. Dessa tas i bruk och utvecklas genom det än hurtigare.

Et annat aspekt är att ens handlande är en större och större förutsätning för kärleken. Även om det finns något som heter "make-up-sex" så är det en ständig större uppfatning at positivt handlande gentemot partnern är en förutsetning för god sex.

Förälskelse och svartsjuka hos homofila.

I den nya sexualismens startzon har den motsatta sexualla pol väckts från sin dvala. Den har börjat sin utvecklingsfärd mot full dubbelpolighet. Väsenet utvecklar sin motsatta sexualla pol genom att få sympati för personer av sitt eget kön. Därmed kan för mannen den feminina sidan utvecklas och stimuleras, och för kvinnan utvecklas den mannliga sidan, gennom homosexualitet.

Det förekommer förälskelse, svartsjuka och ägandetrång i denna nya sexualismens begynnelsezon. Det är en ofta hörd formulering om homofili: jo, men dem vil också bilda familj, det förekommer svartsjuka, och ägandetrång.

Det är enligt Martinus inte den samma förälskelse, svartsjuka och ägandetrång som hos den enpoliga människan. I denna nya fas av begynnande ny sexualisme är orsaken til förälskelsen at man repeterar den motsatta pols ufärdiga och primitiva stadier. LB4 1140

Man kan således konstatera att förälskelse, svartsjuka och ägandetrång hos homofila är en repetition. Martinus säger inte något om repetitionsfasen är kortare än den ursprungliga enpoliga förälskelsesfasen, men det är logisk om repetitionen är kortare.

Av denna grund kan kan inte avfärda möjligheten att normalt utvecklade homosexuella har kommit längre i en sexuell polförvandling än hetrosexuella.

Sluttresultatet.

Genom utveckling av den nya sexualismen avskaffas samtidigt alt som heter forbrytelse. Alla samhällets invånare bär kärlekslagen i sina hjärtan och i sina hjärnor. LB4 1141

Det färdiga människa är inte längre et enpoligt väsen, men är nu et fullkomment dubbelpoligt sexuelt väsen, som är:
- Utan begär efter en enpolet sexuell akt;
- Utan förmågan att utföra en enpolet sexuell akt;
- Utan materiell / fysisk förening genom könsorganerna.

Med det närmer man sig opfyllandet av lovnaden om en ny himmel och en ny jord, där friden är rådande. Detta befordras genom den begynnande, nya formen för sexualism: nästakärlek. LB4 1142.

Väsenet utvecklas till en fullkommen eller färdig männsiska. Det är inte lägre et enpoligt väsen. Det är et fullkomment sexuelt dubbelpoligt väsen. Denna fullkomna sexualism är inte:
- Sexuelt enpolighet
- Begär efter den enpoliga akt (samlag)
- Förmåga att utöva den enpoliga akt (samlag)
- Materiell / fysisk förening genom könsorganerna.
LB4 1144.

Det växer fram en ny organisk funktion: tendensen att älska och smeka utenom de enpolig sexuella domäner. Denna tendens visar sig redan i kameratskap, vänskap, smekning av dyr. Utvecklingen av denna organiska funktion altså har redan startat i vår tid.

Detta är inte en enpolig förälskelseskärlek. Den enpoliga sexualitet är C-vetande, en automatfunktion, och kan utföras av även lågståande djur utan utbildning eller instruktion. Den nya sexualismen som är under utveckling i jordmänniskan är ännu i overordentlig stor grad A- eller B-vetande. Den är under uppbyggnad. LB4 1145

Interesser som man har utanför äkteskapet är med på at underminera äkteskapsområdet och äkteskapstalentet. Interesser som är utenom maken, föde och avkommet: t.eks. vetenskap eller kunst. LB4 1146. Den som växer til geni innom dessa interessesfärer blir en degeneread äktemake, men en större människa. LB4 1147.

Därmed har människan gennomgått sin resa som startade i den fulkomna äkteskapeliga zonen. Där tillvaron betyder äktaskap, hem, börn, födan, lönnad arbete, en solid livsställning. Där människan har uppfylt bibelorden: Var fruktbara och uppfyll jorden. LB4 1148

Och människan är på väg mot resans avslutning vid uppfyllelse av efterföljande bibelord: gör dig jorden underdanig. Som vill säga den geniala skapelsen och kunnandet. Detta är et påbud som den enpolade inte kan uppfylla. Endast en dubbelpolig kan vara et hundra procents skapande geni. LB4 1149.

Kjærlig hilsen
Oscar