Jeg sætter også meget pris på klassisk musik. Jeg når dog hurtigt et punkt, hvor jeg bliver "mættet" af alle de tanker og følelser som følger med, og så er jeg nødt til at høre noget andet.

Kan kun nikke genkende til det du skriver med musik, elsker stort set musik i alle genère. Ligeledes er jeg begyndt af høre meditations musik, bla. Chacra Balancing, med Steven Halpern. Dette musik stykke får en til af gå helt i trance -> Ihvertfald de fleste   Har nemlig "testet" det på nogle af mine kammerater, to af dem faldt i dyb søvn !
Som jeg skrev øverst, elsker jeg musik i alle genère, men den ro du taler om finder jeg kun i det stille musik. Så er der msåke nogen der tænker, ja naturligvis finder man kun ro i stille musik, men det er ikke helt rigtigt, kender nogle som siger af de kan finde ro til noget der hedder Goa musik, og det er ikke stille musik, men de siger af man ligesom kan gå lidt i trance, og kaldet, af man stener

Mkh. Steen Andersen

Kikar igenom inläggen på forumet för att se om det är något som "slår an en sträng i mig" och här skulle jag gärna vilja dela er glädje över den klassiska musiken och samtidigt passa på att föra in den i ett nytt och spännande andligt perspektiv.

Själv tycker jag om musik i alla genrer och mest lyssnar jag på popmusik.

Såg i går på Polar Music Prize hur pristagaren, den gränsöverskridande musikern (Jazz, Rock o Klassiskt)Keith Jarret beklagade sig över att så mycket musik som spelas och köps i dag är av så dålig kvalitet. Han liknade sitt behov av musik vid någonting fysiskt och han ville med sin musik skapa något som var mer näringsrikt än den skvalmusik som florerar så mycket nu.

Jag kan verkligen hålla med honom om att mycket av musiken i dag lämnar en hel del i övrigt att önska och önskar naturligtvis mer hjärta och intelligens i den. Tycker det finns både bra och dålig klassisk musik precis som det finns bättre och sämre popmusik. Vill inte sätta någon stil över den andra utan vill placera in båda stilarna under avdelningen "basbehov" i den musikaliska kostcirkeln;-

Klassisk musik har jag mer och mer börjat lyssnat på de senaste tre åren. Och det beror på ett forskningsprojekt jag och Daniel Lundberg arbetar med på websidan:
http://www.eaglemission.nu
Där visar vi att flera av de mest berömda klassiska tonsättarna är väldigt lika de mest kända popmusikerna. Vi visar utseende jämförelser och har även flera fall att visa där personer runt en gammal klassisk mästare tycks finnas kring den popstjärna vi tror att det kan vara i dag. Vi är nu även i färd med att börja lägga ut andra jämförelser för att se om kopplingarna kan stärkas.

Vill avsluta detta inlägg med att visa på en sådan jämförelse och de som vill är välkomna att forska i detta tillsammans med oss och diskutera detta på vår websida. Här kommer ett smakprov på vad som är på gång till vår sida, hämtat från ett svenskt Martinus forum:      

Love is the fifth horseman
Författare: Tommy (---.internet5.net)
Datum:   03-01-25 18:45

Skulle vilja berätta lite om några kopplingar vi gjort i Eagle Mission's reinkarnationsstudier. Kopplingar som på ett förbluffande sätt tycks stödja Martinus analyser om talangutveckling och förstås att vi lever flera liv. på 1800-talet fanns det en tonsättare som hette Richard Wagner. Han skrev mest operor och musiken var berusande och texterna handlade om mytologiska teman som ragnarök och hans starka patos var att skriva om hur nästakärleken, människokärleken var vägen till frälsningen. Nu på 1900 o 2000-talet finns det en popmusiker som heter Paddy McAloon. Han är mycket lik Wagner i utseendet. Han skriver briljant popmusik. Sådan som höjs till skyarna av kritikerna men pga av sin komplexitet har haft svårt att nå upp till de högsta placeringarna på hitlistorna även om man det blivit ett par hits genom åren. McAloon's musik är lika svindlande vacker som Wagners man kan verkligen tala om en "upp-poppad" variant av Wagners toner. Texterna berör faktiskt också en hel del mytologiska företeelser o ragnarök nämns ofta. Patoset är likt Wagners frälsning genom människokärleken. Rubriken på detta inlägg är detsamma som titeln på en låt där både ragnarök och just kärleks temat smälter samman, här är hela texten till den:

Love is the fifth horseman

You do not have to see me to know that I'm around

Pupils dilate, the anxious heart will pound

If you've a problem sleeping, well that's a danger sign

It means your troubled heart will soon be mine

The Bible mentions four

I tell you there's one more...

Love is The Fifth Horseman, Love is The Fifth Horseman

Love is The Fifth Horseman of the Apocalypse

So know that I could catch you at any time I choose

I do not feel the ground beneath my shoes

This stallion I am riding, his pedigree, his pride

Won't let him rest 'till I am by your side

The Bible mentions four

I'm living proof of more...

Love is The Fifth Horseman, Love is The Fifth Horseman

Love is The Fifth Horseman of the Apocalypse

När jag sökte all denna kunskap kring Wagner så kom det fram ett namn på en flicka som han hade ett förhållande med nämligen Mathilde Wesendonck. Det kändes direkt som att det skulle kunna vara Wendy Smith, som McAloon haft ett förhållande med och som sjunger i hans band Prefab Sprout. Det fanns ingen bild för mig att se just då, men jag tog modet till mig och testade min intuition för att se vad den sade om detta. Min intution sa: "Ja! Hon är det!!" 1 1/2 år senare får jag tag på en bok om Wagner där jag äntligen får se en bild på Wesendonck och får då se att det är rena kopian av Smith! Bläddrar vidare i boken och får se den som påstås vara Wagners biologiska far och som efter att Wagner's officiella far dog blev hans styvfar. Han heter Ludwig Geyer och är till utseendet en kopia av McAloons bror i dag som spelar bas i Prefab Sprout. Att se hur lika Wagner och McAloon är på vissa vitala punkter och se hur personer runt omkring bägge också är lika i de olika liven känns väldigt speciellt. Och med tanke på att det inte finns en uppsjö av personer för mig att välja bland när jag letar efter likheter så känns det som väldigt svårt att tro att det är en slump. För skojs skull gick jag in på Prefab Sprouts officiella hemsida för ett år sedan för att berätta om kopplingen Wagner/McAloon. Det blev ingen synlig reaktion då men nu.. Nu har den gode Paddy en ny skiva på gång och den gör han oss lite extra intresserade av och puffar för genom att i ett pop-up fönster som kommer fram när man öppnar sidan visa olika citat från skivan som kommer nu snart. Jag var inne nu igen på deras forum för att visa den färdiga Eagle Mission sidan. Så här såg en del av tråden ut:

Tommy
normal member in prefab sprout fans. 10. Tommy is stranger than fiction

"He never could resist a sinner Or ignore a distress call" Ok, people, so I'm back.. With this quote:"Whether a tramp of the low-road, or a Prince riding through Wagnerian opera" about the Tommy-mystery don't you think? //T
Date: 20:41 on 13-01-2003

Anne_nonny_mouse
normal member in prefab sprout fans. 11. Re:Tommy is stranger than fiction

yep, already noticed it tommy, your absolute quality. I have a smile on my face fella, thanks

Spännande vad? Citatet jag visade var just hämtat från det där pop-up fönstret!

Länk till Wagner/McAloon connections från Eagle Mission sidan: http://eaglemission.nu/img/reincarnations/wagner_mcaloon/wagner_connections.htm

Hur som helst. Jag minns att Stefan Perneborg fick några intuitiva glimtar och skrev en del om detta med tidigare liv. Han talade om att vi kanske hade en grundton som visar sig i liv efter liv. Ja, jag tror varken Perneborg eller Martinus är ute o cyklar i sina analyser om detta! För den här reinkarnationsforskningen vi visar just nu på Eagle Mission ser mer och mer ut att styrka vad Martinus sagt både om antalet år vi tillbringar på det andliga planet mellan liven och hur vi går vidare med samma talanger från liv till liv OCH han har ju också nämnt att man kan vara så fästa vid varandra så att man t ex är gifta med samma väsen i flera inkarnationer! Är det inte då mycket som talar för att vi även i andra relationer mycket rör oss bland samma människor i våra olika liv! Så spekulerar man ju att det är ja, tar för givet i olika New Age inriktningar t ex. Det här är ju forskning som knyter an till och bekräftar Martinus analyser, därför ville jag visa er en fördjupad bild av detta här på STT:s forum. Men det huvudsakliga stället detta ska diskuteras och samtalas om på är ju på vårt eget forum. OM det är några utav er som känner att det här är spännande och intressant att forska i tillsammans med oss i Eagle Mission så är ni ju mycket välkomna att höra av er till oss, det finns ju så mycket att undersöka och sammanställa så tveka inte att höra av er antingen till mig: tommy@eaglemission.nu eller till Daniel Lundberg: daniel@eaglemission.nu
Den här forskningen kan väl aldrig hur många likheter och märkvärdiga sammanträffanden som än kan vaskas fram ge oss ett säkert svar på hur det förhåller sig, om det verkligen är samma personer, men jag gissar att om man tittar matematiskt på det hela så kommer sannolikheten för att det skulle vara en slump i många fall vara i det närmaste obefintlig! Och det kan ju ge en stark övertygelse som plussar på det man redan kan känna i denna fråga om vi lever flera liv som Martinus har gett oss. Och det är väl inte dåligt!! Hejj från Tommy

PS.

[Hej alla!

Det var härligt att upptäcka att det finns så många likasinnade!
Även jag har älskat klassisk musik länge, sedan barndomen. Den har alltid gett mig både näring och inspiration. Men nu tänker jag utmana er med en fråga. Nämligen : vad tror ni om Mozarteffekten? Ni har säkert hört talats om att klassisk musik verkar stimulerande på intellektet om än kortvarigt. Är det ett försök att marknadsföra klassisk musik eller en verkan av energier som klassisk musik medför?
Tacksam för svar.  
Varma hälsningar från
Lena

Hej Lena,

Så vidt jeg ved, så gælder Mozarteffekten kun for Mozarts musik? Jeg ved der er gjort forsøg med engelske skolebørn, som bla. får en bedre koncentrationsevne af at lytte til Mozarts musik, men det gjaldt i dette tilfælde ikke musik af andre komponister.

Hvis det er et trick for at sælge klassisk musik, så der det vel så i givet fald kun for at sælge Mozarts musik

Men at klassisk musik, og i det hele taget musik generelt, kan virke meget stimulerende på ens åndslegemer, har jeg da også erfaret. Måske nogen har en god forklaring? Musikkens svingninger "siver" over i åndslegemerne, udenom vore tanker?

kh,
Torben

Hej Torben och tack för ditt svar!

Ja, jag håller med dig i det du skriver: "Men at klassisk musik, og i det hele taget musik generelt, kan virke meget stimulerende på ens åndslegemer, har jeg da også erfaret." Än så länge är experimentet med Mozart musik kanske mest känt (speciellt med sonat för två pianon D-major).
Men jag tänkte även på Tomatis-metoden när man använder sig av klassisk musik för inlärning, helande och rehabilitering. Tomatis-metoden går ut på att hans patienter får lyssna på klassisk musik i en speciellt filtrerad form. Vad som är intressant är att man använder musik av olika komponister,  inte uteslutande Mozart. Metoden - sägs det- är mycket effektiv på för tidigt födda barn, på autistiska barn och barn med DAMP.

Jag tycker att det är oerhört spännande med de nya dimensonerna av klassisk musik.

KH
Lena  :-*

Ja, der er noget med klassisk musik. Tænkt på at før hvert foredrag på Klint, da spilles altid klassisk musik.

Jeg mener at have hørt at Martinus forklarede det med at det på en eller anden måde stimulerede hjernen, så den var mere modtagelig for forståelsen af åndsvidenskaben.  

Det må være noget med energi-svingningerne i klassisk musik, som ligger tættere op ad verdensaltets grundtone "Kærligheden"  - modsat fx. heavy metal ???

Kh...Anette

Quote:

Måske nogen har en god forklaring? Musikkens svingninger "siver" over i åndslegemerne, udenom vore tanker?

Hej Torben...

Ja, jeg tror, du har ret i, at det er musikkens svingninger, der påvirker os. Alt er jo energi.
Når musikken "virker" på os, tror jeg det er fordi den "normaliserer" og til tider "forfiner" vores system. Grunden til at jeg skriver musikken og ikke Mozarts musik er, at jeg tror at det er meget forskelligt, hvordan musikken påvirker os, fordi de forskellige musikformer har forskellige svingninger (dette er dog helt for min egen regning - jeg har intet videnskabeligt at henvise til - kun personlige erfaringer !) Derfor tror jeg også, at klassisk musik kan få "antennerne" til at stritte på nogen, hvorimod det føles som en drøm for andre - det samme med rock, heavy metal, punk, pop, jazz osv.

Nogle mener, at man skal have en vis intellektuel formåen for at kunne nyde klassisk musik og kunst også for den sags skyld... ??? Hvis det er rigtigt, kunne det så være fordi netop de svingninger som musikken og kunstværket har harmonerer med personens egne ???

Har Martinus ikke også skrevet noget om musik og kunst ???

kh
Tina :0)

8)Kære Tina og Andre Klassister

Du skrev klassisk og kunst, det er lige der jeg er
"fanget", fedt...

Jeg tror det skyldes, for mig, stilhed, fred, livsnydelse og
ubetinget livsglæde efter nu snart 50 år med det ubeha-
gelige gode, lige nu er det stilhed, åh dejligt klassisk...

Hvor jeg nyder livet...

Kærlig Hilsen

       Michael  
                       
                       

Quote:

Hvor jeg nyder livet...

Hvor er det da herligt at læse...  
kh
Tina :0)

Lena skrev:
"...nu tänker jag utmana er med en fråga. Nämligen : vad tror ni om Mozarteffekten? Ni har säkert hört talats om att klassisk musik verkar stimulerande på intellektet om än kortvarigt. Är det ett försök att marknadsföra klassisk musik eller en verkan av energier som klassisk musik medför?
Tacksam för svar.  
---
Hej Lena!
Då jag gjorde en längre intervju med den i Sverige boende mästerviolinisten Michail Kazinik - verksam även i östra Europa - berättande han bland annat för mig att han spelade Mozart och andra klassiska tonsättare för
nyfödda barn, ja, egentligen före förlossningen, under förlossningen, och efteråt. Han vill nämligen att barnen skall komma ut i en värld och uppleva "sfärernas musik",
dvs den som genströmmas av kärlek.

Att barnen skall undvika att komma ut i kall, klinisk sjukhusmiljö där alla intrycken är markant annorlunda än den miljön barnet kommer ifrån - dels "himlen", dels
själva livmodern.

Kazinik har undervisat hundratals barn och ungdomar om den klassiska musiken och ser det som ett led i detta att skapa mer kärleksfulla människor.
Musiken går direkt in i barnens undermedvetna och påverkar på en djup, själslig nivå - enligt Kazinik.

Barn är också "naturligt" inställda till denna musik;
de så att säga "älskar den spontant" - det finns inget krångligt intellektuellt filter som säger att musiken
skall "förstås" på ett visst sätt: nej, musiken är
istället identisk med den "som vi är" (bakom rollerna,
bakom samhällsfunktionerna, bakom våra inlärda och ibland artifciella attityder), dvs kärlek.

Musiken frigör kärleken hos människor - och därför är det viktigt att låta denna kärlekskultur komma till uttryck hos alla. "Mozarteffekten" är sålunda enligt Kazinik inte  enbart något som påverkar och förbättrar inlärningskapaciteten (det finns statistik på att så är fallet), men också ett direkt uttryck för den "kosmiska"
kärleken. Att ta emot och uttrycka den musiken
är, menar Kazinik, något som stimulerar vår humana
utveckling. Alltså: helt i linje med Martinus verk...

Jeg håber, min svensk er OK...  - ?
kaerlig hilsen

gm

Hej gm...
Er det kun klassisk musik der skulle have denne effekt?

kh
Tina :0)

Hej!

Kazinik talade nästan bara om den sk barockmusiken, som i hög grad skulle vara "matematiskt harmonisk",
dvs ett slags "sfärernas musik". Det behöver naturligtvis inte innebära, att det är bara (kun) den erans musik som uttrycker "den kosmiska"kärleksaspeken, men att det var den som engagerade herr Kazinik.

Husker dock några intressanta experiment som gjordes med växter: när man lät växterna utsättas för klassisk musik växte de till sig utmärkt, när de utsatts för jazzmusik och hårdrock slokade de!

Frank Zappas definition på musik var "organiserat ljud".
Det är intressant. Kanske finns det "bättre organsierat" ljud och "mindre väl organiserat ljud"...-? Den kärlek som inte är vetenskap är inte kärlek, skriver ju Martinus någonstans. Kanske den musik som inte uttrycker känslodimensionen av kärlek inte är helt vetenskaplig,
den heller...?

En organisation som uttrycker "sfärernas harmoni" skulle isåfall kunna vara mycket matematiskt komplexa,
föreställer jag mig, och förmodligen har kompositören en starkt utvecklad intuitionsförmåga och/eller kontakt med det andliga planets musikaliska energier
(dvs vad Martinus kallar ett partikellt geni).
Bach, denne djupt religiöse musiker, är ju beryktad också för att hans verk är just enormt matematiskt precisa i sin uppbyggnad. Spännande område!

venlig hilsen
gm

Hej gm och alla!

Det vore ju fantastiskt om man kunde bli välkomnad på det fysiska planet så som med Mozart musik! Undrar lite hur barnen har gjort sig förtjänta av det i sina tidigare liv... Enligt legenden nynnade Mozart själv när hans barn höll på att födas: han höll sin fru Constanza i handen och skrev samtidigt partitur till sitt nya verk.  :)Tänk om man kunde beställa det till sin nästa fysiska födelse  .

Det som jag tycker klassisk musik kan bättre än någon annan slags musik är att hjälpa oss att komma in i ett sådant andligt resonanstillstånd som tar fram de bästa mänskliga egenskaperna hos oss. Synska personer kan även uppleva musik i färger och beskriver t ex rockmusik i röda färgnyanser. Det vore kanske för djärvt att dra paralleller med Martinus symbolik i samband med färgen men känsliga personer upplever - till skillnad mot harmoniserande klassisk musik - denna musik som aggressiv och destruktiv.

Ha en trevlig fredagskväll! Nu ska jag gå och lyssna på Brandenburg koncert No.4.

Kärlig hilsen.
Lena

Hej Lena

Jeg er selv meget stor nyder af klassisk musik og har også tæt tænkt over hvad det er der gør at jeg igen og igen kan vende tilbage til klassiske musikstykker, hvorimod jeg hurtigt bliver træt (mæt) af rock- og popmusik.

Jeg tror det har noget at gøre med, at klassisk musik (dog ikke alle genre, eksempelvis meget enpolet inspireret stykker) virker opbyggende på vores psykiske struktur og hjælper os bygge bro til den åndelige verden (specielt Bachs stykker), hvorimod rock- og popmusik ofte er bare er udtryk for kunstnerens mishag ved livet eller stærke kærlighedsorger. Sindstilstande som ikke gengiver facittet "Alt er såre godt", og dermed ikke i samklang med den åndelige verden.  For mig er det som om at Pop- og rockmusik er en slags fastfood for sjælen, hvormod meget klassisk musik har langt større "ernæringsværdi".

Nu ved jeg godt at mange klassiske komponister også kunne føle vrede og havde kærlighedssorger, og hvis man lytter (føler) godt efter har udtryk for disse komponister samme effekt som for rock- og popmusikken. Det er også derfor jeg fremhæver Bach, da han skrev musik hovedsageligt for at lovprise gud ( meget af det godt nok på bestilling af kirkeledere, men alligevel...).  Tillige er han også blevet kaldt for en musisk metafysiker, da han evnede at komponere meget kompleks  musikstykker, som allivel er meget simpel og opløftende at lytte til. Lidt i sammenligning med Martinus som også havde evnen til at udtrykke meget komplicerede sammenhængde på en overskuelig måde.

Derimod er Mozart - som jeg også elsker at lytte til - blevet kaldt for en musisk psykolog, da han i sine operaer kan beskrive mennesketyper og -skæbner på en højest genial måde.

Hav en fortsat god fredag aften

Mvh.

Kenneth

Hej Kenneth och alla!

Tack för din så välskrivna kommentar.
Det ligger mycket i det du skriver: "jeg fremhæver Bach, da han skrev musik hovedsageligt for at lovprise gud ( meget af det godt nok på bestilling af kirkeledere, men alligevel...).  Tillige er han også blevet kaldt for en musisk metafysiker, da han evnede at komponere meget kompleks  musikstykker, som allivel er meget simpel og opløftende at lytte til. Lidt i sammenligning med Martinus som også havde evnen til at udtrykke meget komplicerede sammenhængde på en overskuelig måde.

Derimod er Mozart - som jeg også elsker at lytte til - blevet kaldt for en musisk psykolog, da han i sine operaer kan beskrive mennesketyper og -skæbner på en højest genial måde. "

Som jag upplever det är all musik - som produkt av den mottsatta polens utveckling - i hög grad beroende av polförvandlingen hos tonsättaren i fråga. Tror ni att dåtidens "barockare" var mer framskridna i denna process än moderna "rockare"?

Kh
Lena

Lena_J skrev:

"Som jag upplever det är all musik - som produkt av den mottsatta polens utveckling - i hög grad beroende av polförvandlingen hos tonsättaren i fråga. Tror ni att dåtidens "barockare" var mer framskridna i denna process än moderna "rockare"?"

Tommy svarar:

"The closest thing to heaven is to rock'n' roll"

Aztec Camera

Jag tycker man upplever det himmelska fast i olika former i alla musikstilar! Inte tror jag att man bara lyssnar på klassisk musik i himmelen f eks;-

Vi vill som människor ha variation och det är ju skönt att olika musikstilar finns. Vi märker ju i dag hur flera musiker inte enbart håller sig till en stil utan experimenterar samtidigt med både klassiskt och pop.

Jag är övertygad att flera av de gamla mästarna nu har kommit tillbaka som popmusiker! Och jag vågar sticka ut hakan och säga att jag tror detta blir en av de mest betydelsefulla upptäckterna i mänsklighetens historia.

Jag arbetar på en sida kallad Eagle Mission: http://www.eaglemission.nu
Där har vi samlat 73 klassiska tonsättare som till utseendet är otroligt  lika 73 av de mest berömda popmusikerna! Karaktärsdrag stämmer överens. Personer runt de liknar personer runt de i dag. Musiken är i samma stil samt texterna.

Med detta i mitt huvud hur ska jag kunna svara annorlunda på din fråga?

Kommer att tänka på en sak jag skrivit på vårt forum som berör en del av det du tar upp:

"Tommy, on 2003-03-23 22:35:05:

Jag tycker helt enkelt som så att forskningen själv får utvisa i fall det kan vara möjligt att flera av de klassiska mästarna numer kan vara popditon! Naturligtvis räcker det inte med att man kan se att personer liknar varandra för att man ska kunna säga att det är samma individ! Det har vi aldrig sagt utan vi säger ju att mer forskning kring andra samband kan bilda en mer stabil grund för bedömningen. Det här med att vissa stilar skulle vara finare än andra vet jag inte om jag vill hålla med om. Kan finnas bra o dålig musik i alla stilar och människor av olika moralisk karaktär som utövar alla stilar. Jag tycker mycket om jazz o andra genrer än just rock o pop o säkert finns det klassiska mästare som även är berömda jazzmusiker t ex. Men jag är mest hemtam inom popen och jag kan ju bara rekommendera dig o andra jazzdiggare att leta efter sådana koplingar också. Och så var det frågan i fall det vore ologiskt att Josep Haydn numer skulle vara Elvis Costello. Jag som själv har Elvis Costello som min största favorit kanske är part i målet men jag tror jag kan visa på fakta som tyder på att kopplingen verkligen kan stämma. Haydn som är ansedd som stråkkvartettens fader har ju t ex en fin koppling till Costello iom att Costello har gjort en klassisk skiva och det var just tillsammans med en stråkkvartett! Han var visst en fena på att lära sig skriva de här stråkkvartettslåtarna också, det tog bara några månader för honom att lära sig ett hantverk som normalt tar flera år att lära sig läste jag i en Costello-biografi! Haydn var ingen trollkarl på ngt instrument o detsamma kan ju sägas om Elvis "The Little Hands of Concrete" Costello också! Och apropå musiklikheter så tycker jag när man både lyssnar på musiken och läser hur den beskrivs att det kan vara samma upphovsman. Elvis Costello har vid ett mellansnack i en konsert nämnt att han en gång blev intervjuad i tysk television. Intervjuaren sade att han tyckte att Costello's låt "Little Atoms" var väldigt lik den tyska nationalsången. Jaha, tänker forskaren i mig, vem kan ha skrivit den då? Jo, döm om min förvåning men det var faktiskt självaste Joseph Haydn som skrev melodin till den! En märkvärdig detalj här är också att kopplingen Luigi Boccherini/Joe Jackson har fått spela likadana roller i förhållande till Haydn/Costello. Boccherini kallades Haydn-kopia när han kom fram och detsamma gällde Jackson som ansågs som en mini-Costello när han först kom fram. Både Boccherini och Jackson har ju dock visat att de har en egen stil och alls inte plagierat Haydn/Costello utan bara skrivit musik som är lite i samma stil. Hur som helst. Det känns inte riktigt för mig att Costello skulle var sämre musikskapare än Haydn. Costello är ju en stor kritikerfavorit och många musikers idol. Och att han snabbt kunde plocka fram talangen för renodlad klassisk musik har han alltså visat och då till råga på allt i den klassiska musikformen stråkkvartetten, som alltså var den Haydn mest av allt behärskade. Och det är inte ovanligt att popmusiker gör klassisk musik, Joe Jackson t ex är väl en av de som är mest aktiva även i den klassiska musikformen. Steget verkar verkligen inte ligga så långt mellan popmusik o klassisk musik som man i förstone kan tro! //Tommy"

Roll over Beethoven, tell Tchaikovsky the news,

Tommy

Hej Lena og andre musikanter,

Ja, bestemt

Jeg kan fortælle om et sjovt lille eksperiment jeg foretog i forbindelse med en skoleopgave engang. Opgaven skulle handle om programmusik og musiks følelsesmæssige påvirkninger. En række personer jeg kendte blev sat til at lytte til "Udstllingsbilleder" af Mussorgsky og skulle så skrive ned, hvilke associationer og stemninger musikken bibragte dem.

Det var så formålet bl.a. at se om komponisten kunne meddele direkte billeder vha. musikken eller blot bestemte følelser og stemninger. Konklusionen på opgaven blev: at langt hovedparten af personerne udtrykte de samme generelle følelser og stemninger som komponisten havde sigtet imod, men ikke helt de samme billeder (hvert musikstykke i "Udstillingsbilleder" skal udtrykke et bestemt fysisk maleri).

Jeg var ikke så gammel dengang, men det var et sjovt forsøg

At musikken først og fremmest virker gennem vores følelseslegeme er næppe noget nyt, vi så at sige "berører" musikken med vores åndslegeme eller føler på den, eller måske rettere sagt: den "berører" os. Det er godt nok på et højere niveau end en fysisk berøring, men det gør den ikke mindre konkret :

Hav en fortsat god søndag,
Torben