Som sagt så gjort! Her er mit første bidrag til en tråd med udveksling af opskrifter på vegetarmad:
Indisk Bønne-Kartoffelfad
- 800 g. kartofler
- 100 g. røde bønner (fx. kidney-bønner på dåse)
- 150 g. ost *)
- Mælk efter behov
- 1 spsk. smør
- 2 løg
- 2 ds. flåede tomater
- 1 rød peber
- ½ tsk. koriander
- 2 knsp. paprika
- 2 knsp. chili
- Olie, salt og peber
Løg hakkes og svitses i olie. Hakket rød peber tilsættes sammen med flåede tomater, kryderier og bønner. Lad det koge i 20 min. til bønnerne er møre. Smages til med salt og peber.
Kartoffelmos laves af de kogte kartofler, mælk, smør og halvdelen af osten. Smages til med salt og peber. Bønneblandingen lægges i et ovnfast fad. Kartoffelmos lægges ovenpå. Til sidst drysses resten af osten over.
Bages ca. 30 min. ved 200 grader
*) OST: Her kan man som vegetar vælge revet Mozzarella ost. - fx. Karoline's Revet Mozzarella og Rosenborg Mozzarella, da disse oste skulle være lavet med mikrobiel osteløbe og ikke animalsk.
PS: Til dem der endnu ikke har opdaget det, så kan man ved at bruge "Print" her i forummet få udskrevet en hel diskussionstråd - vupti, så har du en "Kosmos-Kogebog" 
Mums Anette....det lyder dejligt !
Jeg kan lige henvise til disse link:
http://www.vegetaren.dk   -   dette er virkelig en god og informativ side ! - med opskrifter, vittigheder om vegetarer, liste over kendte personer, der er vegetarer osv.... aaaaalt hvad hjertet kan begære
http://www.hamduved.dk   -   opskrifter
http://mp.sol.dk/madogvin/samlingen/cat4.html  -  opskrifter
Hälsans Kök (Nutana) har bla lavet vege-schnitzler og pølser som bare smager ! Jeg har serveret det for kødspisere og de anede overhovedet ikke uråd ! men blev himmelfaldne, da de fik at vide, at der ikke var kød i ! Nutana har også lavet en Grov Bønnepostej og den smager faktisk lige som Stryhns Blå Leverpostej !
En skive kogt selleri (1 cm) vendes først i mel, derefter i æg og rasp og steges - og smager lidt som en fiskefilet ! Kan spises med kartofler og persillesovs - eller på et stk rugbrød med lidt remoulade, citron og karse. Sellerien kan, i stedet for rasp, vendes i sesamfrø - det smager skønt !
Hvede-frikadeller: (ca 8 stk)
1 dl hel hvede (koges i 50 min)
1 løg
2 æg (hørfrøskum kan evt bruges i stedet - har dog ikke prøvet det selv)
1 dl havregryn
1 spk mel
mælk
salt/peber
Den kogte hvede findeles gennem en robust persillehakker (eller lign) sammen med ½ løg - den anden halvdel af løget hakkes fint.
Æg, havregryn, mel, salt og peber tilsættes og røres med mælk, til farsen er lind - må ikke blive for tynd.
Lad farsen trække ½ time. Er den blevet for tør, så tilsæt lidt mælk.
Steges for jævn varme, som alm frikadeller.
Jeg har prøvet at bruge Cous Cous og de smager da udemærket, men når du bruge hel hvede, får du alle de gode ting med fra kornet og en meget bedre konsistens i frikadellen.
Ja der skal ikke meget til, før frokostbordet ligner det almindelige
Hurtig gulerodssuppe  (1 pers)
2 gulerødder
1 lille løg
2 spk olivenolie
½ l vand
1 dl suppehorn (pasta)
1 spk Cheesy friskost
lidt grøntsagsboulion (feks Knorr - her skal bruges 1/4 terning)
salt/peber
Del løget og skær hver halvdel i skiver. Riv gulerødderne groft. Svits i olivenolien. Hæld vandet på, tilsæt ost og suppehorn - kog til pastaen har fået nok (efter anvisning på posen) Smag til med salt og peber. Pynt med lidt persille.
Velbekomme 
Tina :0)
Er der nogle der kender blodtype-diæten? Den har jeg haft stor succes med. Alt efter hvilken blodtype man har reagerer man forskelligt på forskellige fødevarer
En hurtigsuppe mere, som er dejlig, når det er koldt udenfor
Bønneret med kartofler
Kom 300 g. friske grønne bønner, 1 lille bundt forårsløg og 1 rød peberfrugt i terninger i en gryde med 250 g. kartofler i terninger samt 125 g. cherrytomater delt i halve.
Hæld ½ L. grønsagsbouillon ved og krydre med salt og peber. Lad det koge under låg i 20 min. Smag til med salt og peber. Serveres i dybe tallerkener med rigeligt klippet purløg på.
Kære alle med-vegetarer!
I skal selvfølgelig have min opskrift på squash-deller, som selv inkarnerede kødspisere har spist med stort velbehag :
Til 4 personer:
400 g squash
3 - 4 forårsløg
150 g afskorpet hvidt brød
1 æg
1 æggehvide
2 spsk mel
rasp
1 spsk frisk hakket basilikum ( eller 1 tsk tørret )
salt
peber
1 spsk olie til stegning
Riv squashene og snit forårsløgene fint. Smuldr brødet og rør det hele til en fast fars sammen med æg, æggehvide, mel, rasp, basilikum og krydderier. Form 12 frikadeller, der steges i olie 3 - 4 min. på hver side, til de er lysebrune og sprøde.
Velbekommen!
Kærlig hilsen
Christina
Tak for opskrifterne venner! Kom gerne med flere
Ja, vi må jo sørge for at få dig væk fra det der mikro-makro mad Så her kommer en hurtig/nem mere (dem er jeg mest til, har ikke så meget tid til at stå i køkkenet) 
Ovnret med kartofler og champignon
- 8-10 kartofler
- 2 porrer
- 250 g. champignon
- 4 æg
- Lidt mælk
- 1 tsk. paprika
- 1 tsk. dild
- 1-2 fed hvidløg
- Salt og peber
- Reven ost
- Olie
Kartoflerne skrælles og skæres i tern. De rå kartofler steges i ca. 10 min. på panden i olie. Porrer snittes i ringe og steger med i 7 min. Champignonerne skæres i skiver og steges med i 5 min. Æggene piskes og mælk, paprika, dild og hvidløg tilsættes sammen med salt og peber.
Grønsagerne kommes i et ovnfast fad, æggemassen hældes over og det hele drysses med reven ost.
Bages i ovnen i ca. 20 min. ved 200 grader til æggemassen er stivnet (hvis dine kartoffeltern er store, skal den have lidt længere tid i ovnen).
Bon appetit
tern af, kart, gul, pers-rod, (pastinak) sell. rødbede,(farven smitter ikke) løg, hokkaido-græskar, el. hvad man ka' li'
kommes i let-smurt fad, bages ca. 30-40 min 170*
evt. timian, salt, peber,
så let kan det gøres,
kan gratineres, med ost, el ostesovs, til sidst (cheddar er fin)
el. serv. m/ stuvede grønne bønner, ærter, el grønkål,
salat, brød el hvad man ønsker,
Holger
Jeg har en lille ovn, kun 600 Watt, her kan man lave mad til 2, 3 og 4 pers.
noget kan stå ovenpå og holdes varmt,
det kan varmt anbefales, at I anskaffer Jer sådan en,
det vil gøre det lettere, for den daglige madlavning,
der er også 800 og 1000 Watt,
ikke meget mere end 500 kr.
Holger
Min første M-bog var 'Den Ideelle Føde' og så var Jeg vegetar, og stærkt interesseret i M-K.
i 5 år inden, havde Jeg udskiftet 'det tunge kød' med fisk,
fordi Jeg opdagede en dag at Jeg ikke havde spist kød i en hel måned,
efter DIF, droppede Jeg også fisk og æg,
men hvordan lave pandekager, uden æg, ?
nåe ja, der er jo hirsepandekager,
og i Indien er der 30 millioner der spiser Masala Dosa, hver dag, (ris-pandekage, m/ grøns.-karry-fyld,)
(det er bare guf)
i korn og fx. kart. er stivelse, det er forståelsen af hvordan stivelse virker, der er nøglen til succes,
en vis mængde stivelse, binder en vis mængde væde,
hvis man river en rå kart. kan man presse en del væde ud, men ikke af en kogt,
det er hemmeligheden bag meget succes, på det kulinariske (køkken) område,
Vi ser at det er varmepåvirkningen, der gør at stivelsen i kart. binder væden,
Og nu, man kan med fordel anskaffe et skære-jern, som alternativ til de fleste rive-jern, der flår, flosser og flænser,
Kartoffel-pandekage,
store rå kart. rives/skæres, (tændstikker) væden vrides fra, håndfukd for håndfuld,
kommes på varm pande (teflon) ca. 2 mm. olie, ca. 4 cm. kart.
fordel uden at rode, man skal røre ved det så lidt som muligt,
styr varmen,
efter 5 min, ret kanterne til med træ-palet,
pres det lidt ned,/ sammen,
et lille hårdt slag på siden af panden, viser at den ikke hænger i,
hvis man prøver først med lille pande, er den nemmere at vende, enten i luften, el træpalet, og hånden
(kart. vil gerne brænde, styr varmen,)
muligvis tilføje lidt mere olie,
ret til, - nu vil Vi se at det er blevet en meget fin og smuk sammenhængende pandekage,
(lysebrun og lækker) (fix og færdig)
hvis man har en stuvet spinat, tyk og stiv,
så skær KP over i to, spinat, på den ene, den anden, som låg,
skær ud i 'lagkage-snitter'
(det er succes)
Masala Dosa,
sæt basmati-ris i blød, (vand) natten over, ca. ½ kop pr. pers.
hæld vandet fra, fin-blendes med kokosmælk, el. sødmælk og kokosmel, lidt salt,
dejen skal være lidt tykkere end traditionel,
teflonpande, smøres med lidt olie føste gang,
fordel passende mængde dej på varm pande,
bages kun på den ene side,
laves efterhånden som de spises, kan ikke stables (klæber sammen)
over på tallerkenen, en gryde-skefuld grøns. i tyk karrysovs, foldes over, (½)
serv. m/ salat, chutney el lign,
(det er succes)
Grøns. deller/bøffer,
striml grøns, danp væden fra på pande, løg skæres og let-steges/ristes,
moses (hånd) med fx. kogt hirse, ikke for våd, lidt urtesalt,
formes, steges,
Vi ser at 'halmballe-princippet' gør at de hænger godt sammen,
( en kok uden fantasi, er det samme som en,
' biiiiiiiiiiiiiiiiib')
så nu er det Ens egen fantasi der sætter grænsen for hvad, man med stor succes kan frembringe af kulinariske lækkerier og delikatesser,
Nøddebøffer,
dampede, afdryppede kart gul. pers.rod (pastinak) sell.
moses med let-ristede (timian) løg, og let-rist. hasselflager, S+P,
mases sammen (hånd) formes, steges forsigtigt,
Kærlig hilsen
Holger
noget kan stå ovenpå og holdes varmt,
det kan varmt anbefales, at I anskaffer Jer sådan en,
det vil gøre det lettere, for den daglige madlavning,
der er også 800 og 1000 Watt,
ikke meget mere end 500 kr.
Hej Holger...
Jeg har hørt, at forbrugerstyrelsen har udtalt, at det er lige så dyrt at bruge en lille som en stor ovn. Den lille ovn bliver godt nok hurtigere opvarmet, men er som regel ikke så godt isoleret, hvilket gør, at den bruger så meget mere energi på, at holde temperaturen. Derfor anbefalede styrelsen faktisk at bruge de store ovne, men at fylde dem:
tekniske tanker
Tina :0)
Kære Tina,
Ja, så kan Jeg ikke lade være at tænke, at FS. burde presse på, for at de små ovne isoleres mindst lige så godt som de store,
(tænkte Jeg, lo og gik)
Jeg har haft min 600 Watt i mange år, den store er 3600 Watt. når den er varmet op, er maden i den lille færdig,
på min arbejdsplads er en, der højst rummer det dobbelte, af min store, den er 15.000 Watt,
og lige så hurtig som min lille,
Jeg tvivler dog ikke på FS. og er glad for Du 'siger' det,
men selvom Jeg dagligt har arbejdet med ovne i 34 år,
så Vil Du ligeså godt kunne bedømme, hvad der bedst kan betale sig , fra sag til sag, (grøn'sag'sret)
da man ofte kan være i den situation, at man bare skal varme et mindre emne,
siger min erfaring, at det er bedst at ha' både en lille og en stor,
(både, og)
tror Du den holger ?
Med kærlig hilsen.
jow... selvfølgelig holger den !
Folket skal bare have det in mente, hvis de vil anskaffe sig en lille ovn og så lige checke om den er ordentlig isoleret...
de varmeste tanker
Tina
Udover kartoffel-pandekagen, og (masala) dosa'en,
er også falafel, at fint eksempel, på stivelsesvirkningen,
her er det kikærter der har stået i blød natten over,
og fx. blendes, (el. kødhakker) rå,
med lidt spidskommen, salt, lidt hvidløg, lidt citronsaft,
finthakket persille,
nogle kommer avocado i, for meget svækker bindeevnen,
det er en porøs masse, men med ske og en let hånd,
for at spare olie, kan man bruge en lille gryde, med olie der dækker ½, og vende dem,
det er vigtigt at olien er varm, når de kommes i,
(ellers bliver det grød)
det Jeg prøver at fortælle, er at kartoffel-PK, dosa, og falafel, er den samme opskrift, i 3 forsk varianter
antallet af kage.opskrifter, er nærmere 5 end 10,
alle opskrifter er en, eller en kombination af disse,
men Jeg venter lidt med kagerne,
Holger,
Kære Alle Vegetar-interesserede
Jeg er luxus-vegetar...
Får den vegetariske mad, leveret ved døren af en
taxamand, p.t. - sådan har det været nok 4 år - holder
2 ugentlige fridage, det bliver bl.a. til vegetarpizza el.
lignende, opskrifter tænker sig ikke over.
Vi kan næsten ikke købe nogle vegetariske retter, fær-
diglavet, utroligt... ???
Der er lang vej igen, måske et eller sker, der ændrer
madvanerne.... 
k.h. michael
Kære Michael, og Alle vege-gourmet'er,
En yngre smed opsøgte mig fornylig, han havde set et usædvanligt skære-jern, hvor han tidligere havde arbejdet,
det kan lave 100 burgers i et hug,
Jeg har i årevis været undervejs, med udvikling af vege-mad, 'for kødspisere',
Jeg har set mange blive 'fjerne' i ansigtet, når Jeg fortæller at der ikke er kød, eller animalske produkter i,
Fx. de pølser, som Jeg har givet smagsprøver på,
der er ingen tvivl om at de vil blive mindst lige så populære blandt kødspisere som vegetarer,
de er hovedsaglig, baseret på hvedeprotein, (gluten)
(i stil med 'seitan')
men det er et meget anderledes produkt, og der er ingen af det utal af maskiner og opfindelser, på det fødevare-industrielle område, der er anvendelige, for fremstilling af mine produkter,
derfor er Jeg selv gået igang med at udvikle velegnede redskaber,
men den yngre smed, er i gang med en projekt-opgave,
beskrivelsen af en vege-kød-fabrik/produktionsanlæg,
ud fra de mest moderne principper,
Jeg er dog ikke helt sikker på, om han har forstået, hvor vanskeligt/anderledes et produkt, det er at arbejde med,
der er 2-3 gange mere protein og næsten ingen fedt, sammenlignet med fx. traditionelle pølser,
burgers, pølser, frikadeller, gullash-udskæring,
vil blive nogle af de første vare-grupper,
der vil sikkert gå lang tid endnu før det første produkt er på gaden,
men selvom det går langsomt, så er processen igang,
Holger
diglavet, utroligt... ???
Hej Michael...
Hälsans Kök / Nutana har en del retter efterhånden.
disse har jeg prøvet og de smager bare !:
Burgerbøf
pølser
schnitzler og nuggets
vege-fars (ristet på panden med løg og champignon og så på pizzaen - mums)
lasagne (som jeg sagtens kan undvære - den er virkelig kedelig i smagen !)
så er der dem jeg ikke har prøvet endnu:
færdigret med gullash
selleribøffer
... der er mere, men jeg kan ikke huske flere.
Jeg kan selvfølgelig godt se, at der kun er 2 helt færdiglavede ret, men mon ikke det kommer
kh
Tina :0)
Kære Holger, Tina og Andre
Jeg har lært at have friturestegt camenbert i fryseren
i "nødstilfælde", evt. ringe efter en vegetarpizza, nogle
gange køber jeg div. vegetarretter el. lignende i
http://www.naturkost-odense.dk, forretningen har ligget der
i nok over 50 år, de er rigtigt søde allesammen.
k.h. michael
På det svenske STT forum er gengivet nogle spørgsmål med svar af Martinus. Her er et par stykker, der kan være relevante for madsnakken
Det er desværre på svensk. Men for dem, der har svært ved det svenske er der et link til en svensk-engelsk ordbog i hjælpeforummet.
Først om kogning:
Av tidigare svar på frågor här i korrespondensbrevet angående den vegetabiliska näringen synes framgå att råkostätande inte är mer fördelaktigt än ätandet av de kokta produkterna. Är detta riktigt?
Martinus svar:
De tidigare svaren på ovannämnda fråga har inte rört sig om att belysa huruvida råkost var att föredra framför den kokta maten utan endast att hänvisa till att den vegetabiliska födan var att föredra framför den animaliska, liksom det också i de nämnda svaren endast tagits ställning till om själva kokningens användning i näringsproduktionen var skadlig eller inte skadlig. Det måste därför naturligtvis vara underförstått att den analys av kokningen, som gavs i svaret, endast gäller i de situationer och med hänsyn till bearbetningen av de produkters omdaning till försvarbar föda för människan, som har gjort kokningen aktuell och genom århundradens erfarenheter bevisat denna som direkt oumbärlig inom det jordmänskliga näringsområdet.
Att kokningen inte behövs ifråga om de näringsprodukter som av naturen själv omdanats till en form av så övervägande andligt mikroliv och endast iklädd ett sådant minimum av fysisk materia att de helt utan att dräpas kan upptas som näring i en organism och där fortsätta sin normala tillvaro, är självfallet. Utan detta mål för utvecklingen av näringsprincipen och matsmältningsprocessens förvandling från en dråp- eller dödsprocess till en livsprocess för mikrolivet skulle inget väsen någonsin på det fysiska planet kunna bli fritt från den dräpande principen. Det måste ständigt genom sin matsmältningsprocess nedkalla helvete, död och undergång över myriader av mikroväsen för att självt kunna leva, även om det inför mellankosmiska väsen (djur och medmänniskor) för längesedan tillägnat sig en änglalik tillvaro.
Og så et om vitamintab ved kogning ("smälta" betyder "fordøje"):
Sker det vitaminförlust vid kokning av de vegetabiliska näringsprodukterna?
Martinus svar:
För att lösa detta problem måste man lära sig förstå att all mat eller varje näringsprodukt, animalisk eller vegetabilisk, i sin kosmiska analys är uttryck för mikroliv, vilket åter vill säga: myriader av levande mikroväsen. Men då levande fysiska väsen består av ande och materia, kommer näringsprodukterna således också att bestå av ande och materia. För att kunna bli upptaget som näring i en organism måste detta mikroliv "smältas". Det sker alltså med hjälp av väsendets matsmältningsorgan och den därav utlösta magsyran. Denna matsmältningsprocess betyder för mikroväsendena ett särskiljande av deras ande från deras kropp. Denna ande inlemmas eller inkarneras i den matsmältande organismens kött och blod som förnyande liv, medan materien, vilket vill säga mikroväsendenas efterlämnade fysiska kroppar som nu är lik, går ut som avföringsämnen. Denna av materien utskiljda mikroande eller detta mikroliv utgör alltså det verkliga näringsvärdet. Det är reaktionen av detta mikroliv eller denna mikroande, som utgör det vi kallar "vitaminer".
Då ande som bekant överlever varje fysisk organisms undergång, som den varit bunden till, kan mikroanden eller mikrolivet i varje näringsprocess omöjligt tillintetgöras, förminskas eller förstärkas utan kommer att överleva varje form av särskiljning från den fysiska materien, likgiltigt om denna särskiljning sker genom magsyra eller kokning. Matsmältningen i sig själv är således endast en särskiljnings- eller befrielseprocess av ande eller mikroliv till förmån för ett uppbyggande och upprätthållande av det smältande väsendets organism. Att denna smältnings- eller särskiljningsprocess suppleras med en konstlad process som till exempel kokning har inget som helst inflytande på själva placeringen av den frigjorda odödliga mikroandens nya inkarnation. Denna bestäms uteslutande av mikroandens eller mikrolivets egna talangkärnor. Om dessa talangkärnor är av en sådan natur att de kan komma till full normal utveckling i den smältande organismens kött och blod, inkarnerar de ögonblickligen där. Detta sker särskilt i samband med det mogna fruktköttet kring kärnorna. Däremot är det mycket av det frigjorda mikrolivet som inte kan komma till normal utveckling i detta kött och blod. Detta mikroliv inkarnerar därför snabbt i andra ämnen eller materier där betingelserna för dess talangkärneutveckling är helt framme. Då det finns mycket av denna form för mikroliv i de näringsprodukter, för vilka man särskilt använder kokning, nämligen kött, brosk och blodprodukter, är det rimligt att man här kan konstatera en mindre vitaminaktivitet än eljest, eller ett vitaminsvinn, men detta beror som nämnt absolut inte på kokningen utan däremot på själva det ifrågavarande mikrolivets olämplighet till att upptas som näring i vederbörande organism. Och det kommer inte att ändra situationen, även om de nämnda produkterna används i okokt eller rått tillstånd. Kokningen är således inte blott oskadlig utan är tvärtom en strålande hjälp för människan i hennes kosmiska vandring hän över de grova och med svårighet smältbara animaliska och vegetariska produkternas tidsepok till en kommande ny världskulturs strålande guldålder, där kosten inte längre är ett problem utan tillsammans med all den övriga dagliga tillvaron kommer att bli en modern mänsklighets gudomliga njutning av den av Gud själv genom allnaturens strålflöde skapade eviga hälsokällan.
Det är alltså genom att åt sig utveckla en finare matsmältningsform i jordmänniskans organiska struktur som hon efter hand skall fjärma den dräpande principen från matsmältningens område så att väsendet också här i sitt förhållande till mikroväsendena kan komma att manifestera hållandet av det femte budet: "Du skall icke dräpa" och således på alla områden kan representera den fullkomliga eller färdiga människans väsen eller det totala uppfyllandet av nästakärlekslagen.
Med utvecklingen av denna nya dråpfria matsmältningsprocess håller en därmed förbunden speciell kostsituation på att bli aktuell. Man börjar sålunda att i stigande grad åberopa "råkost" som den absolut enda rätta näringsformen och önskar kokningen bannlyst från alla områden av det mänskliga näringsområdet. Som vi redan insett är denna inställning varken logisk eller vetenskaplig vid de tillfällen då det rör sig om de mycket robusta och grova produkternas användning i människans näring, eftersom kokningen här inte bara är oskadlig utan rentav nödvändig som ett medel, varigenom man kan omvandla dessa för en djurisk matsmältningsförmåga avsedda produkter till människoföda. Något helt annat gör sig naturligtvis gällande där det är frågan om användandet av de förut nämnda från naturens hand till ren föda färdigutvecklade produkterna, vilkas mikroliv därför kan övergå som näring i en organism utan någon form av föregående avlivningsprocess eller dråpbefordrande matsmältning. Ja, där detta mikrolivs normala fysiska och psykiska tillvaro rentav är beroende av detta upptagande som näring i en organism. Att kokningen därför här inte blott är överflödig utan rentav skadlig är inte svårt att förstå när man erfar att dessa av naturen själv som födoämnen färdigutvecklade produkter utgör de ätliga mogna, frukternas kött och safter. Att mogna apelsiner, bananer, fikon, vindruvor, plommon, äpplen, päron, meloner etc. samt i någon mån också de lättare bladprodukterna, som används i sallader, och likaledes de pressade safterna av milda morotsaktiga rotfrukter inte vinner i välsmak och arom genom kokning och utan denna eller någon annan avlivningsprocess med lätthet upptages som näring i jordmänniskans organism, torde väl vara allmänt känt. Vi har således här framför oss, särskilt i de ätliga mogna frukternas kött och safter, det mikroliv som helt utan någon dråpprocess, avlivande matsmältning eller fysisk undergång kan upptas som näring i en organism och som därför med denna sin kontakt med hållandet av det femte budet och kärlekslagen utgör den fullkomliga människans sanna föda.
Men den jordiska människan är ännu långt ifrån en färdigutvecklad eller fullkomlig människa. Hon tillhör ännu i stor utsträckning stadierna mellan "djur" och "människa". Hennes matsmältning och kostsituation är därför också ett mellanting mellan det djuriska och det mänskliga. Hon har därför ännu inte förmågan att helt kunna leva av de rena frukternas kött och safter enbart utan måste alltjämt ha ett visst kvantum av de grövre vegetabiliska produkterna. Det nuvarande jordmänskliga näringsproblemet är därför inte en fråga om vilket som är bäst, antingen den här nämnda råkosten eller de grova produkterna, för vilka kokningen ännu är aktuell, utan utgör däremot i högsta grad frågan: vilken kombination eller sammansättning av de två kostarterna skall man använda för att gardera sin absoluta hälsa och det därav följande normala kroppsliga välbefinnandet?
Då jordmänniskorna är högst olika utvecklade och därför heller inte kan befinna sig på samma näringsnivå, måste svaret bli individuellt. Envar måste därför iaktta sin egen organisms reaktioner inför de olika näringsprodukterna och därigenom komma till insikt om den kostsammansättning som ger honom eller henne just den högsta förnimmelsen av hälsa och välbefinnande.
kh,
Torben
Og så lige et kort et til, om ikke vegetarisk kost også er udtryk for drab:
Kommer inte förtäringen av den vegetabiliska födan att betyda ödeläggandet av liv lika väl som förtäringen av den animaliska födan?
Martinus svar:
Det är riktigt att de vegetabiliska produkterna lika väl består av mikroliv som de animaliska, men mikrolivet i växtämnet har inte någon vaken dagsmedveten förmåga att känna kroppslig smärta såsom det animaliska mikrolivet. Växtens fysiska medvetenhetsliv består endast i att kunna ana behag och obehag. Smärta kan därför hos växten i värsta fall endast markeras eller förnimmas som en obehagsaning. I situationer där det animaliska livet skulle vrida sig i olidlig smärta, kommer det vegetabiliska livet endast att förnimma en aning av obehag, och detta gäller ändå blott när det är frågan om rötter, blad, stjälkar, kärnor och omogna frukter. Vid förtäringen av det mogna fruktköttet kring kärnan i de ätliga frukterna sker inte något som helst dråp, då mikrolivet här ju får en normal och fullkomligt ohämmad vidarebefordran i sitt livskretslopp genom att bli upptaget som näring i en organism. Men ännu måste den vegetabiliska näringen med nödvändighet omfatta även de förut nämnda rötterna, bladen, stjälkarna och kärnorna därför att det mogna fruktköttet inte skapar fyllnad nog i den tarmstruktur som jordmänniskan äger. Men denna struktur kommer att ändras med utvecklingen till fördel för de mogna frukternas kött och safter, som då blir jordmänniskans enda acceptabla näringskälla.
Samma näringskälla kommer vid den tiden i förening med ett förfinat etiskt tänkande och en hänsynsfull och sund omtanke om kroppens struktur att skapa den fullkomliga människan till Guds avbild och vars atmosfär blir fri från nutidens kroppsliga elände med dess sjukdomar och organismernas alltför våldsamma underminering och dödlighet.
kh,
Torben
Skriv et svar